BiP™ Voice Training

SUOMEKSI          PÅ SVENSKA          IN ENGLISH

BiP™ Balance in Phonation Voice Training
(Röstträningsmetod för balans i fonationen)BiP_logo
FM Ritva Eerola

BiP™ röstträningsmetoden har gradvis och under många år utvecklats till sin nutida form. Metodutvecklingen fick sin början av en vilja att kombinera praktiken med röstfysiologisk och akustisk forskning. De vetenskapliga studierna skulle ligga till grund för övning av de olika delfunktionerna i röstproduktion. Det sätt på vilket de olika mekanismerna i kroppen påverkar varandra och deras nära samverkan har lett till namnet ”Balans i fonationen”. När de olika aktiviteterna i kroppen är i balans och kopplas samman till en helhet, leder detta automatiskt till balans i fonationen.

Termen ”ääntöbalanssi” (balans i fonationen) har även använts av Anna-Maija Laukkanen och Timo Leino i boken Ihmeellinen ihmisääni (Laukkanen & Leino, 1999, 187). Till balans i fonationen hör en reflexiv och naturlig röstproduktion. Balans i fonationen uppnås då röstproduktionen är fysiologiskt ändamålsenlig. Det skall finnas en optimal relation mellan stämbandens adduktion (då de sluter sig) och det subglottala lufttrycket. Resultatet blir att stämbanden vibrerar med mindre tryck. Med samma lufttryck kan man då generera större vibrationer, vilket ger en ökad volym i rösten. Stämbanden sluter sig snabbare och glottis tätas effektivare vid varje svängning. Varje ord och stavelse får en mjukare start och inga hårda attacker hörs i ord som börjar med vokal.

När olika funktioner i kroppen kopplas samman till en gemensam helhet påverkar det stämbandens sätt att vibrera: om de sluter sig tätt och jämnt, hurdan amplituden är och hur lika perioderna ser ut (påverkar röstkvaliteten), om stämbanden arbetar för tunt eller för tjockt (registrer) osv. Nuförtiden kan man med tekniska hjälpmedel mycket detaljerat mäta vad som händer i stämbanden, om fonationen är i balans.

Trots detta kan ingen mätteknik ersätta örat. När vi lyssnar, tar kroppen emot sinnesintryck (audiokinestetisk förmåga) (Moses, McKinney), och känner om det finns en balans mellan funktionerna eller inte. Det känsliga, lyhörda mänskliga örat är fortfarande överlägset.

Med hjälp av BiP™ Voice Training strävar man till att påverka de fem viktigaste delfunktionerna i röstproduktion:

1. att balansera sin kroppshållning
2. att förstå och känna skillnaden mellan viloandning och andning för fonation
3. att behärska samspelet mellan de ”fyra diafragmerna” (pelvis, andningsdiafragman, cervikala och kraniala diafragman)
4. att vara medveten om det autonoma arbetet och de naturliga reflexerna i kroppen
5. att känna till den funktionella skillnaden mellan fonation och artikulation

Träningen baseras på följande tankar och funktioner:

Den viktigaste linjen i träningsmetoden: tanke – uttrycksvilja – ord – röst är den kronologiska ordning mellan funktionerna, som hjälper rösten att bli fri och automatisk.

Träningsmetoden är baserad på följande grundideér:

1.Att känna till hjärnans olika nivåer i tal och sång (den medvetna nivån (cortical level) och den undermedvetna nivån (subcortical level))
2. Att känna igen olika riktningar i kroppen.
3. Att förankra ordens energi i kroppen genom tolkning (vilja och känslor)
a) uttrycksviljan – och behovet av att säga gör att man upplever att ordens kommunikativa innehåll får sitt ursprung från höften. Detta leder till att energin hörs som ett klart uttryck och välfokuserade ljud samt en bra resonans i rösten.
b) tankarna och känslorna färgar tonande ljud och skapar en uttrycksfull nyans. Aktiviteten upplevs mera som utvidgande på bredden.
c) rösten uppstår som en synkop eller reflex – ljudet svävar fritt någonstans ovanför öronen och känns aldrig fixerad eller placerad.

Övningsprogrammet eftersträvar att kombinera röstfysiologisk och akustisk vetenskap med den funktion som sker i talarens eller sångarens kropp. Utgångspunkten för funktionen är tanken. Som energi för tanken är viljan att prata, behovet att framföra något så väl som i tal eller sång. Faskiorna förmedlar automatiskt och väcker kroppens muskler så att de aktiveras och är handlingsklara. Det aktiverar i sin tur inandningsmusklerna som t.ex. sänker diafragman. Därmed sker en utvidgning av kroppen vilket automatiskt leder till en inandning p.g.a. undertrycket som bildas. På detta sätt anpassas den kommande meningen eller frasen på rätt sätt.

När viljestyrkan och känslorna kombineras med orden sker uttrycket reflexmässigt och förkroppsligas i känsloenergiska talljud. När uttrycksfull tankekraft styr kroppens aktivitet undviker man statisk spänning i musklerna och i kroppen föds den spänning som uttrycket behöver. Viljestyrkan och känslorna spelar på kroppen med hjälp av fonemen så att kroppens inre väggar gradvis utvidgas i olika skikt. Viljestyrkan påverkar fonemens inre klang.

Som helhet fungerar kroppen som en summa av tre motsatta spänningar som utvidgar den. Den första linjen utvidgar kroppen i framåt-bakåt riktning redan i det prefonatoriska (omedvetna) skedet, vilket ger ett grundresonansläge. Den andra i nedåt-uppåt riktning som kombineras främst i uttryckets viljestyrka och den tredje vågrätt i kombination med känslorna.

Man tänker inte på att man fonerar
Ääntöbalanssi (Balans i fonationen)-röstövningsprogrammet skiljer sig från andra röstövningsmetoder genom att fokus inte ligger i att tänka på rösten och dess klang. Man försöker i stället glömma dem med hjälp av olika tankemodeller för att få rösten att befrias så att den fungerar reflexmässigt. I denna metod kombineras uttrycket och tekniken i texten, orden och fonemen som förkroppsligas med hjälp av viljestyrkan och känslorna. Att inte tänka på rösten underlättar att den föds och styrs på en omedveten nivå. När rösten inte görs på en medveten nivå automatiseras också höjdregleringen vilket leder till en röstmix. Det innebär att man inte behöver fokusera så mycket på registren. Registerövergången sker automatiskt. I rösten kan urskiljas både det klara och det mörka (chiaroscuro).

ABC- audiokinestetisk metod som analyserar röstens funktion
Röstfunktionens audiokinestetiska analysmetod, ABC- metoden som Ritva Eerola har utvecklat hör som en väsentlig del till övningsmetoden. Med hjälp av den kan man förtydliga orsak- /verkanförhållanden i röstfunktionens obalans och ge grunder för övningar i helhetsenergiproduktionen.

I övningsprogrammet beaktas olika målgruppers olikheter:
A Talröst
B Sångröst
B1 Klassisk sång
B2 Icke klassisk sång

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

Balans i fonationen- röstövningsprogrammets utvecklare, Ritva Eerola har närmare 50 års erfarenhet av röstområdet både som röstterapeut och sångpedagog. Hon har varit assistent, jobbat som heltidsanställd timlärare och lektor vid Helsingfors universitets fonetiska avdelning på tal- och röstterapeuttiska linjen (senare logopedi) i 24 år. Under den senaste tiden har hon jobbat som timlärare i sång- och röstanvändning vid Sibeliusakademin i över 30 år. Ritva Eerola har även jobbat som sånglärare vid yrkeshögskolan Metropolia samt som expertföreläsare inom röstområdet I olika delar av Finland, Norden samt Estland.

BiP™ Voice Training-principerna har genom föreläsningar, kurser och Masterklasser fått spridning till Sverige, Norge, Estland, Tyskland och USA.

Föreläsningar om övningsprogrammets ABC-audiokinestetiska analysmetod har hållits bl.a. i 3 ICVT-kongressen i Auckland 1994 och som workshop i PAS 6 konferens i Las Vegas 2012.

Den nu för tiden årliga certifikationskursen i BiP™ Voice Traing ordnades för första gången 2012-2013. 

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

Källor och böcker som presenterar liknande tankar mm:
Alexander, F. Matthias, 1992 The Use of The Self, Centerline.
van den Berg, Jw., 1968 Manual of Phonetics (Bertil Malmberg) North-Holland publishing Company, Amsterdam.
Eerola, Ritva, 2010, Rekisterinvaihto ja kurkunpään lihastoiminta, Laulupedagogi 2010, 17-21.
Eerola, Ritva – Koskinen Leena 1996, Toiminnallisten äänihäiriöiden audiokinesteettinen diagnosointi ja Voice massage, Puheterapeutti 2 /1996, 11-13
Fant, Gunnar, 1979, Glottal source and exitation analysis. Speech Transmission Laboratory Quaterly Progress and Status Report 1/1979
Gabriel, Juliane, 2009, Lectures (http://www.vocal-presence.com/lectures/)
Gelb, Michael, 1994. Ryhtiä elämään – Johdatus Alexander -tekniikkaan, WSOY, Porvoo.
Iwarsson, J. 2001, Effects of inhalatory abdominal wall movement on vertical laryngeal position during phonation. J Voice. Sep;15(3):384-94. Department of Speech, Music, and Hearing, Royal Institute of Technology, KTH, Stockholm, Sweden.
Jones, David, artikkeleita (http://www.voiceteacher.com/)
Laukkanen, Anna-Maria & Leino Timo, 1999 Ihmeellinen ihmisääni, Yliopistokustannus University Press Finland, Gaudeamus, Tampere.
Linklater, Kristin, 1976 (2006), Freeing the Natural Voice, Nick Hern Books, London
McKinney, James C, 2005, The Diagnostics & Correction of Vocal Faults, Long Grove, Illinois, Waveland Press.
Moses, 1954, Vocal Neurosis.
Myers, Thomas W., 2012, Anatomy trains: Myofascial Meridians for Manual and Movement Therapists, Amazon.com
Otonkoski, Pirkko-Leena, 1984 Fonetiikkaa laulajille, Valtion painatuskeskus, Helsinki.
Pilotti, Katarina, 2009, The Road to Bel Canto, On my re-training to chiaroscuro, Document Collection: UPPSATS. 2009:2, Musiology with Artistic Focus, Master’s thesis at the Academy of Music, Örebro University, Sweden
Shore Joseph, internet -artikkelit, 2002 http://www.josephshore.com/a_right_to_sing.htm (luettu 27.11.2006)
Sundberg, Johan, 1983, Chest wall vibrations in singers. Journal Of Speech And Hearing Research Volume: 26, Issue: 3, Pages: 329-340.
Sundberg, Johan, 1987, The Science of the Singing Voice, Northern Illinois University Press, Illionis.
Sundberg, Johan, Leanderson Rolf & von Euler Curt, 1989 Activity relationship between diaphragm and cricothyroid muscles, Journal of Voice, published by Elsevier.
Sundberg, Johan 1977, The Acoustics of The Singing Voice http://faculty.washington.edu/losterho/Sundberg.pdf
Weihs, Herta, Beiträge zur Kenntnis und Behandlung von Stimmstörungen. Folia Phoniat 1961;13:13-55
Wooldridge, Warren B,1954, The nasal resonance factor in the sustained vowel tone in the singing voice. Doctoral Dissertation Series, University Microfilm, Ann Arbor, Mich., Pub. No.10,161, Indiana University
Wyke B.D 1974, Laryngeal neuromuscular control systems in singing Folia phoniatrica 26(4), 295-306.
Wyke B D 1983, Neuromuscular control systems in voice production, toim.DM Bless & JH Abbs. College-Hill Press, San Diego.
Titze Ingo R. 1994, Principals of Voice Production. Prentice-Hall, Englewood Cliffs. New Jersey.
Vennard William,1967, Singing the Mechanism and Technic, Revised Edition, Greatly Enlarged.

Andra källor:
Langer-Rühr, Hilde – Coblenzer, Horst – Muhar. Franz, Zwerfelldynamik beim Atmen Singen und Musizieren, BHWK (Wien), 1970, palleafilmi

==================================================

©2012

 

Mainokset